Byggföretagen har fått närmare 9 000 fler tjänstemän sedan 2021, trots färre sysselsatta
Mellan 2021 och 2025 ökade antalet chefer, specialister, tekniker och administratörer i svensk byggverksamhet från omkring 97 800 till 106 600, enligt Eurostats arbetskraftsundersökning. Under samma tid minskade antalet sysselsatta i branschen totalt [1]. Nästan var tredje som arbetar i byggverksamhet hör nu till tjänstemannasidan. Vad betyder det för marginalen?
2026-11-15 · Marginaler och effektivitet
Vad siffrorna mäter
Eurostat redovisar varje år hur många som är sysselsatta i byggverksamhet, uppdelat på yrke enligt den internationella yrkesklassificeringen ISCO-08. Siffrorna kommer från arbetskraftsundersökningen och omfattar både anställda och egna företagare [1]. I den här artikeln räknar vi de fyra första yrkesgrupperna, chefer, specialister, tekniker och kontorspersonal, som tjänstemannasidan. Övriga grupper är framför allt hantverkare, maskinförare och andra som arbetar i produktionen. Eurostat markerar 2021 som ett tidsseriebrott [1], och därför börjar jämförelsen det året. Siffrorna är urvalsbaserade uppskattningar och ska läsas som storleksordningar snarare än exakta antal.
Fler på kontoret, färre i produktionen
År 2021 var omkring 349 200 personer sysselsatta i svensk byggverksamhet, och 97 800 av dem fanns i de fyra tjänstemannagrupperna. Det motsvarade 28,0 procent [1]. År 2025 var antalet sysselsatta 339 800, medan tjänstemannagrupperna hade vuxit till 106 600, eller 31,4 procent [1]. Det innebär att resten av branschen, där yrkesarbetarna finns, krympte med drygt 18 000 personer under perioden [1]. Den största gruppen på tjänstemannasidan 2025 var tekniker, omkring 56 000 personer, följt av chefer med 21 600, specialister med 15 100 och kontorspersonal med 13 900 [1]. Det går inte att utläsa ur statistiken varför förskjutningen har skett. En rimlig tolkning är att flera saker samverkar: ett svagare bostadsbyggande som slår hårdast mot produktionen, mer arbete med dokumentation och krav, och att en del av produktionen köps in från underentreprenörer. Oavsett orsak betyder det att en större del av lönekostnaden ligger i funktioner som inte faktureras per timme på samma sätt som yrkesarbetet.
Samma riktning i Norden och Europa
Sverige är inte ensamt. I EU som helhet ökade tjänstemannagruppernas andel av de sysselsatta i byggverksamhet från 27,6 procent 2021 till 30,0 procent 2025 [1]. I Danmark gick andelen från 25,6 till 28,2 procent och i Norge från 29,3 till 31,8 procent [1]. Finland ligger lägre, 24,3 procent 2021 och 25,6 procent 2025, men där bedömer Eurostat att uppgiften om antalet chefer har låg tillförlitlighet [1]. I Tyskland var andelen 37,8 procent och i Nederländerna 45,6 procent 2025 [1]. Skillnaderna mellan länderna säger sannolikt mer om hur byggandet är organiserat, till exempel hur mycket som läggs ut på underentreprenörer, än om hur effektiva kontoren är. Det gemensamma är riktningen: tjänstemannasidan väger tyngre i branschen år för år.
Vilka tjänstemännen är
SCB:s yrkesregister ger en mer detaljerad bild av de anställda i svensk byggverksamhet. År 2024 fanns 344 674 anställda i branschen. Bland dem fanns 13 621 arbetsledare, 12 897 driftchefer på nivå 2 och 2 471 på nivå 1, 9 807 ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning, 3 900 ekonomiassistenter och 865 inköpare och upphandlare [2]. SCB påpekar att jämförelser med åren före 2023 ska göras med försiktighet, eftersom metoden för att ta fram yrkesuppgifter har ändrats [2]. Lönenivåerna är höga. En privatanställd driftchef inom bygg hade 2025 en genomsnittlig månadslön på 61 400 kronor, en arbetsledare 52 900 kronor och en ingenjör eller tekniker inom bygg 51 100 kronor [3]. För en arbetsledare blir det drygt 630 000 kronor om året före arbetsgivaravgifter. Vi har tidigare skrivit om hur kostnaden för försäljning och administration kan överstiga rörelseresultatet hos de största byggföretagen.
Vad det betyder för marginalen
När tjänstemannasidan växer medan produktionen krymper behöver varje projekt bära en större andel gemensamma kostnader. Det behöver inte vara fel, eftersom bättre planering och kalkyl kan spara pengar ute på bygget. Men det gör frågan om hur tjänstemännens tid används viktigare. Kalkylatorer, arbetsledare och driftchefer lägger en del av sin tid på att leta upphandlingar, läsa förfrågningsunderlag och sammanställa anbud, och när flera företag räknar på samma jobb blir de flesta anbud per definition förlorade. Om de timmarna kan kortas, till exempel genom att sålla bort upphandlingar som inte passar och snabbare hitta det som är avgörande i underlaget, frigörs tid för de projekt som faktiskt kan vinnas och drivas med lönsamhet. Det är den delen av arbetet vi på ReBid försöker göra mindre tidskrävande.
Källor
- Eurostat, databas lfsa_eisn2: Employed persons by occupation (ISCO-08) and economic activity (NACE Rev. 2), byggverksamhet (F), 15 år och äldre, Sverige, Danmark, Finland, Norge, Tyskland, Nederländerna och EU, 2021 till 2025 (uppdaterad 30 oktober 2026; andelar beräknade av ReBid) (hämtad 2026-11-15)
- SCB, Yrkesregistret: Anställda i riket efter yrke (4-siffrig SSYK 2012), näringsgren SNI2007 (grov nivå), ålder och kön. Baserat på BAS. År 2020 till 2024 (tabell YREG54BAS/TAB4442, uppdaterad 16 januari 2026, med tabellens fotnoter) (hämtad 2026-11-15)
- SCB, Lönestrukturstatistik: Genomsnittlig månadslön efter sektor, yrke (SSYK 2012) och kön 2025, privatanställda tjänstemän (tabell TAB5932) (hämtad 2026-11-15)
Utvecklat i Stockholm.
Se vilka jobb ReBid hittar åt er.
30 minuter. Vi lägger in er profil i förväg och visar era matchningar på riktigt.
Boka demo