Byggföretagen i grannländerna fördubblade sin AI-användning på ett år, men inte de svenska
Under 2025 använde 24,0 procent av byggföretagen i Finland och 23,9 procent i Danmark någon form av AI, ungefär dubbelt så många som året innan. Bland svenska byggföretag steg andelen bara från 13,2 till 14,9 procent, enligt Eurostat [2]. Vad används tekniken till, och vad hindrar företagen?
2026-11-03 · AI i bygg
Bygg är den bransch i EU som använder AI minst
Under 2025 använde 20,0 procent av alla företag i EU med minst tio anställda någon form av AI, jämfört med 13,5 procent året innan. Byggverksamhet låg lägst av de branscher som Eurostat redovisar, med 10,8 procent. Högst låg företag inom information och kommunikation med 62,5 procent [1]. Andelen byggföretag som använder AI har ändå ökat snabbt, från 3,2 procent 2023 och 6,1 procent 2024 [2].
Stora skillnader mellan de nordiska länderna
I Finland använde 24,0 procent av byggföretagen AI under 2025, mer än dubbelt så många som 2024 då andelen var 11,3 procent. I Danmark steg andelen från 11,7 till 23,9 procent och i Norge från 8,7 till 19,0 procent [2]. Sverige följer inte samma mönster. Bland svenska byggföretag ökade andelen från 13,2 procent 2024 till 14,9 procent 2025 [2]. Sverige gick därmed från att ligga först av de fyra länderna till att ligga sist. Samma mönster syns i Eurostats mått på digital mognad i byggföretagen.
Skillnaden mot resten av det svenska näringslivet är också stor. Enligt SCB använde 35,0 procent av alla svenska företag med minst tio anställda AI under 2025, drygt tio procentenheter fler än 2024 [3]. Byggföretagen ligger alltså på mindre än hälften av genomsnittet. Siffrorna bygger på urvalsundersökningar och ett enskilt år kan svänga, så förändringen mellan två år bör tolkas med viss försiktighet. Att de tre grannländerna rör sig åt samma håll medan Sverige nästan står still är ändå värt att notera.
AI används mest till att läsa och skriva text
Den vanligaste AI-tekniken bland byggföretagen i EU är analys av skriven text, som 6,1 procent av byggföretagen använde under 2025. I Sverige var andelen 10,5 procent. AI som skapar text, tal eller programkod användes av 3,3 procent av byggföretagen i EU och 4,8 procent i Sverige. Bildigenkänning, som ofta lyfts fram i samband med bygg, användes av 2,3 procent i EU och 0,5 procent i Sverige [4].
Sett till vad tekniken används till uppgav 3,0 procent av byggföretagen i EU att de använde AI för administration eller ledning av företaget, medan 1,4 procent använde den i produktionsprocesser. I Sverige var andelarna 4,8 respektive 3,8 procent [4]. En rimlig tolkning är att AI i byggföretagen hittills främst har kommit in på kontoret, i arbetet med dokument, texter och administration, snarare än ute på arbetsplatsen.
Kompetens är det största hindret
Bland företag i alla branscher i EU som övervägt AI men inte använde det angav 70,9 procent brist på relevant kompetens som skäl. Att tekniken inte skulle vara till nytta för företaget var det minst vanliga skälet, med 20,7 procent [1]. I Sverige angav 74,7 procent av de företag som övervägt AI brist på kompetens [3]. Bland byggföretagen i EU uppgav 8,5 procent att de övervägt AI utan att använda det, och 6,1 procent av byggföretagen angav kompetensbrist som ett skäl [4]. Hindret verkar alltså sällan vara att företagen inte ser någon nytta, utan att de inte vet hur de ska komma igång.
Vad det kan betyda för marginalen
En stor del av tjänstemannatiden i ett byggföretag går åt till att läsa. Förfrågningsunderlag, administrativa föreskrifter, beskrivningar och avtalsvillkor ska gås igenom innan ett anbud kan räknas och lämnas. Det är också där AI-användningen i branschen har kommit längst, enligt Eurostats siffror. Om svenska byggföretag fortsätter att ligga still medan företagen i grannländerna ökar, kan det på sikt bli en skillnad i hur många timmar ett anbud eller ett projekt kräver på kontoret. Det är ett resonemang och inget som statistiken visar, men i en bransch där marginalen ofta ligger på några procent har overheadkostnaden betydelse.
Ett konkret ställe att börja på är det arbete som inte i sig ger några intäkter, att sålla bland upphandlingar och läsa igenom underlag för att avgöra om ett jobb är värt att räkna på. Varje timme som frigörs där kan läggas på kalkyl, inköp och de anbud som faktiskt har en chans. Det är den delen av arbetet som ReBid är byggt för att korta.
Källor
- Eurostat, Statistics Explained: Use of artificial intelligence in enterprises (data för 2025, uttag december 2025) (hämtad 2026-11-03)
- Eurostat, databas isoc_eb_ain2: företag som använder minst en AI-teknik, byggverksamhet och samtliga branscher, EU, Sverige, Finland, Danmark och Norge, 2023 till 2025 (hämtad 2026-11-03)
- SCB, Artificiell intelligens i företag 2025 (statistiknyhet 11 december 2025) (hämtad 2026-11-03)
- Eurostat, databas isoc_eb_ain2: AI-tekniker, användningsområden och hinder i byggverksamhet, EU och Sverige, 2025 (hämtad 2026-11-03)
Utvecklat i Stockholm.
Se vilka jobb ReBid hittar åt er.
30 minuter. Vi lägger in er profil i förväg och visar era matchningar på riktigt.
Boka demo