Svenska byggföretag låg först med digitaliseringen, nu har Finland och Danmark gått förbi
År 2021 hade 81 procent av de svenska byggföretagen med minst tio anställda nått Eurostats grundnivå för digital intensitet, klart fler än i Danmark och Finland. År 2025 hade båda grannländerna gått förbi [1]. Skillnaden syns tydligast bland de företag som har kommit längst, och det är där effekten på tjänstemannasidan rimligen blir störst.
2026-11-06 · Marginaler och effektivitet
Hur Eurostat mäter digital mognad
Eurostat mäter företagens digitalisering med ett index som bygger på tolv kriterier. Ett företag får en poäng för varje kriterium som uppfylls. Noll till tre poäng räknas som mycket låg digital intensitet, fyra till sex som låg, sju till nio som hög och tio till tolv som mycket hög. Grundnivån innebär att företaget använder minst fyra av de utvalda teknikerna [4].
År 2025 ingick bland annat att mer än hälften av de anställda har internet i arbetet, att företaget köper mer avancerade molntjänster, har ett affärssystem som delar information mellan olika funktioner, gör dataanalys och har en webbplats [3]. Kriterierna ändras mellan åren, och därför bör jämförelser över tid läsas med viss försiktighet. Siffrorna för 2021, 2023 och 2025 bygger dock på samma version av indexet [3]. EU har som mål att mer än 90 procent av de små och medelstora företagen ska nå grundnivån till 2030. I hela EU:s näringsliv låg andelen på 72 procent 2025 [4].
Sverige hade ett försprång 2021
Bland byggföretag med minst tio anställda nådde 81,1 procent i Sverige grundnivån 2021. I Norge var andelen 70,7 procent, i Finland 65,6 procent och i Danmark 62,9 procent. EU-snittet låg på 37,8 procent [1].
Fyra år senare ser bilden annorlunda ut. Finland hade 87,6 procent och Danmark 86,8 procent på minst grundnivå 2025, mot 83,7 procent i Sverige och 79,6 procent i Norge. EU-snittet hade stigit till 58,6 procent [1]. Sverige har alltså gått framåt, men långsammare än grannländerna. Det svenska byggandet ligger också något under det svenska näringslivet som helhet, där 86,9 procent nådde grundnivån samma år [2].
Skillnaden sitter i toppen
Det som skiljer mest är hur många byggföretag som har kommit längre än grundnivån. Om man lägger ihop Eurostats kategorier hög och mycket hög digital intensitet blir andelen 27,6 procent i Sverige 2025. I Finland är den 46,5 procent, i Danmark 42,1 procent och i Norge 33,8 procent [1]. År 2021 var motsvarande svenska andel 27,2 procent, så här har det i stort sett stått still. Finland låg då på 26,0 procent och Danmark på 15,7 procent [1].
Bara 3,2 procent av de svenska byggföretagen hade mycket hög digital intensitet 2025, mot 10,7 procent i Finland och 6,6 procent i Danmark [1]. I det svenska näringslivet som helhet var andelen 17,2 procent [2]. Den största gruppen svenska byggföretag, 56,1 procent, ligger på låg nivå, alltså fyra till sex av de tolv kriterierna [1]. Indexet säger inte vilka tekniker som saknas i det enskilda företaget. En rimlig tolkning är ändå att många svenska byggföretag har grunderna på plats, men att färre har gått vidare och kopplat ihop system och data på ett sätt som påverkar hur arbetet faktiskt utförs.
I Danmark pekar även branschens egen mätning åt samma håll. I ConTech Labs mognadsmätning för 2025, med 317 svarande företag, uppgav 38 procent att de använder AI-verktyg i det dagliga arbetet. Det beskrivs som nästan en åttadubbling på två år [6]. Mätningen bygger på en annan metod än Eurostats och går inte att jämföra direkt med de svenska siffrorna. Eurostats siffror om AI i byggföretagen i Norden går vi igenom i en egen artikel.
Där tiden går i anbudsarbetet
En del av tjänstemannasidan där digitaliseringen syns tydligt i kalendern är anbudsarbetet. I Upphandlingsmyndighetens näringslivsenkät från 2022 svarade 21 procent av företagen att det i hög utsträckning inte tar för lång tid att lämna anbud. Bland stora företag var andelen 32 procent, bland medelstora 22 procent, bland små 19 procent och bland mikroföretag 14 procent. Jämfört med 2017 hade andelen minskat med fyra procentenheter [5]. Myndigheten påpekar att tiden handlar både om arbetstimmar och om kalendertid, och att den kan göra det svårt att hinna lämna ett anbud som kan kvalificera sig [5].
Enkäten gäller alla branscher och inte bara bygg, men mönstret är bekant för den som räknar på entreprenader. Ju mindre organisationen är, desto tyngre väger varje timme som går åt till att hitta, läsa och bedöma underlag. För ett företag med en rörelsemarginal på några procent blir det en fråga om marginal: timmar som läggs på anbud som inte vinns måste bäras av de projekt som vinns.
Vad det betyder för marginalen
Statistiken visar inte att digitalisering automatiskt ger högre marginal, och den visar inte heller vad det enskilda byggföretaget borde investera i. Den visar att grannländernas byggföretag i högre grad har tagit steget från grundläggande digitala verktyg till mer sammankopplade arbetssätt, och att svenska byggföretag i stor utsträckning har stannat på nivån under. Ett sätt att närma sig frågan är att börja där tiden på kontoret är störst och mest upprepad. För många är det sållningen av upphandlingar och läsningen av förfrågningsunderlag, där samma typ av krav och förutsättningar ska letas fram gång på gång. Det är den delen av arbetet som ReBid är byggt för att korta, så att fler timmar kan läggas på kalkylen för de jobb som är värda att räkna på.
Källor
- Eurostat, databas isoc_e_diin2: Digital Intensity by NACE Rev. 2 activity, byggverksamhet (NACE F), företag med minst tio anställda, DII version 3, 2021, 2023 och 2025 (uppdaterad 27 februari 2026) (hämtad 2026-11-06)
- Eurostat, databas isoc_e_diin2: Digital Intensity by NACE Rev. 2 activity, samtliga branscher utom jordbruk, gruvdrift och finanssektor, jämfört med byggverksamhet, företag med minst tio anställda, 2024 och 2025 (hämtad 2026-11-06)
- Eurostat, Digital Intensity Index (DII) composition overview 2015 till 2025 (metadatabilaga) (hämtad 2026-11-06)
- Eurostat, Statistics Explained: Towards Digital Decade targets for Europe (data uttagna juni 2026) (hämtad 2026-11-06)
- Upphandlingsmyndigheten, Nationella upphandlingsrapporten 2023 (Rapport 2023:1), avsnitt 3.2.1, s. 72 till 78 (hämtad 2026-11-06)
- DI Byggeri, Byggeriets modenhedsmåling 2025 er landet (ConTech Lab, februari 2025) (hämtad 2026-11-06)
Utvecklat i Stockholm.
Se vilka jobb ReBid hittar åt er.
30 minuter. Vi lägger in er profil i förväg och visar era matchningar på riktigt.
Boka demo