← Insikter Marginaler och effektivitet

Vad stigande byggkostnader betyder för en marginal på några procent

Byggkostnaderna för flerbostadshus var i september 3,9 procent högre än ett år tidigare, enligt SCB [1]. I Finland steg byggkostnaderna med 3,4 procent under samma period [4]. För företag som arbetar med rörelsemarginaler på ett par procent är det en ökning som måste hanteras någonstans, i kalkylen, i priset eller i den egna organisationen.

2026-11-02 · Marginaler och effektivitet

3,9 %ökning av SCB:s byggkostnadsindex för flerbostadshus, september 2025 till september 2026 [1]
35,3 %prisökning för dieselolja i samma index under samma period [1]
3,4 %ökning av byggkostnaderna i Finland, september 2025 till september 2026 [4]
ca 25 %högre produktionskostnader för bostäder än före Ukrainakriget, enligt Byggföretagen oktober 2026 [2]

Kostnaderna stiger igen efter en lugnare period

SCB:s byggkostnadsindex för flerbostadshus låg i september 2026 på 156,4 (2015=100). Det var 3,9 procent högre än i september 2025. Entreprenörens kostnader, som väger 82 procent i indexet, ökade med 4,1 procent på ett år, medan byggherrens kostnader ökade med 3,0 procent [1]. Så sent som i mars 2026 var årsökningen 1,3 procent, vilket visar hur snabbt takten har skiftat under året [6].

Det är framför allt energi, transporter och vissa material som driver uppgången. Dieselolja var 35,3 procent dyrare än ett år tidigare, lastbilstransporter 9,3 procent och armeringsstål 8,9 procent. Byggmaterial totalt steg med 4,9 procent. Entreprenörernas löner ökade med 2,7 procent, medan trävaror i stort sett låg still med en ökning på 0,4 procent [1].

Samma riktning i Finland

Statistikcentralen i Finland redovisar en liknande bild. Byggkostnadsindex steg med 3,4 procent mellan september 2025 och september 2026. Arbetsinsatserna blev 3,3 procent dyrare, materialinsatserna 3,6 procent och tjänsterna 3,0 procent. Bland materialen ökade värme-, vatten- och avloppsmaterial mest, med 11,6 procent, följt av betong, tegel och block med 7,2 procent [4]. Att två grannländer med olika valuta och olika byggmarknad hamnar i samma spann tyder på att det delvis handlar om gemensamma faktorer, som energi- och råvarupriser, snarare än om lokala förhållanden.

Byggföretagen ser ett gap som är svårt att sluta

I sin konjunkturrapport från oktober 2026 skriver Byggföretagen att produktionskostnaderna för bostäder är ungefär 25 procent högre än före den fullskaliga invasionen av Ukraina, samtidigt som priset på det som ska säljas är oförändrat. Organisationen bedömer att gapet mellan vad det kostar att producera en bostad och vad bostaden kan säljas för blir svårt att sluta i närtid, bland annat på grund av kriget i Iran och dess påverkan på priserna på olja och gas [2].

Samtidigt väntas volymerna öka. Byggföretagen räknar med att bygginvesteringarna växer med 6 procent under 2026 och 2027 och når 690 miljarder kronor 2027, samma nivå som 2023. Sysselsättningen i branschen väntas öka med 10 600 personer mellan 2025 och 2027 [3]. Fler projekt kommer alltså att räknas och upphandlas, men med ett kostnadsläge som fortfarande är högt.

Små marginaler gör varje procent synlig

Hur känsligt läget är syns i de stora byggföretagens rapporter. NCC redovisade för andra kvartalet 2026 en rörelsemarginal före jämförelsestörande poster på 4,5 procent för koncernen och 3,4 procent räknat över de senaste tolv månaderna. Affärsområdet Building Sweden hade 3,1 procent i kvartalet och Building Nordics 2,7 procent [5]. För Building Sweden, där marginalen ökade från 2,0 procent ett år tidigare, förklarar NCC förbättringen med ökad kvalitet i projektportföljen [5].

Ett enkelt resonemang visar varför siffrorna hänger ihop. Om ett projekt kalkyleras med en marginal på tre procent och kostnaderna under byggtiden stiger mer än vad som ryms i kalkylen eller i avtalets indexreglering, kan en stor del av marginalen försvinna. Hur stor risken blir beror på avtalsform, projektlängd och hur stor andel av kostnaderna som är fasta. Men slutsatsen är svår att komma ifrån: när marginalen mäts i enstaka procent har företaget litet utrymme för kostnader som inte är med i kalkylen.

Det som går att påverka själv

Material, energi och löner styrs till stor del av marknaden. Det företaget själv har större kontroll över är hur projekten väljs ut och hur mycket tid som läggs på dem innan kontraktet är skrivet. Med stigande kostnader blir det rimligen viktigare att lägga kalkyltiden på projekt där förutsättningarna är kända och där chansen att vinna är god, och att räkna noggrant på indexregleringen i varje förfrågningsunderlag.

Det arbetet tar tjänstemannatimmar. Att bevaka nya upphandlingar, sålla bort de som inte passar och läsa underlagen för de som återstår görs ofta av samma personer som sedan ska räkna på anbuden. Kan den första sorteringen göras på kortare tid frigörs tid till kalkylen, där kostnadsläget faktiskt avgörs. Det är den delen av arbetet som ReBid är byggt för att underlätta.

Dela artikelnLinkedInFacebookE-post

Boka demo

Utvecklat i Stockholm.

Se vilka jobb ReBid hittar åt er.

30 minuter. Vi lägger in er profil i förväg och visar era matchningar på riktigt.

Boka demo