Så mycket kostar det byggföretagen att lämna anbud, enligt en dansk kartläggning
En dansk byggentreprenör lägger i snitt 1,26 procent av sin del av kontraktsvärdet bara på att lämna anbudet, och med fem anbudsgivare blir den samlade kostnaden drygt sex procent av kontraktet [1]. Knappt en femtedel av kostnaden går till att läsa förfrågningsunderlaget [1]. Vad säger siffrorna om svenska förhållanden?
2026-11-07 · Anbud och upphandling
Det finns förvånansvärt lite forskning om vad det faktiskt kostar ett företag att lämna ett anbud i en offentlig upphandling. En av de mer grundliga kartläggningarna i Norden gjordes i Danmark av forskningscentret COPS vid Roskilde universitet, finansierad av Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen och publicerad 2017. Enkäten gick till 4 112 företag i åtta branscher, varav fyra inom bygg och anläggning: anläggningsentreprenörer, byggentreprenörer, murare och snickare [1]. Kostnaden omfattar både interna timmar och extern rådgivning och gäller det senaste anbud som företaget lämnade under 2016 [1].
En till tre procent av kontraktet per anbud
Studien mäter anbudskostnaden som andel av företagets egen del av kontraktsvärdet. För byggentreprenörer var snittet 1,26 procent, för murare 2,00 procent, för anläggningsentreprenörer 2,44 procent och för snickare 2,59 procent [1]. Mönstret går igen i analysen av vad som driver kostnaden. Företag med minst 500 anställda hade signifikant lägre kostnad än mindre företag, och större kontrakt gav lägre kostnad i procent. Kostnaden var högre när beställaren vägde in kvalitet och inte bara pris, och högre när uppdraget upphandlades på nytt [1]. Siffrorna ska läsas med försiktighet. De bygger på företagens egna uppskattningar, och för byggentreprenörerna på bara tolv svar [1].
Kostnaden bärs av alla som räknar
Den som förlorar har haft ungefär samma kostnad som den som vinner. Studien fann ingen signifikant skillnad mellan vinnande och förlorande anbudsgivare [1]. I alla fyra byggbranscherna var det vanligaste antalet anbudsgivare fem. Med det som grund räknade forskarna fram att den samlade anbudskostnaden för en typisk byggentreprenad låg kring 6,3 procent av kontraktsvärdet, eller omkring 2,06 miljoner danska kronor för ett kontrakt på 32,7 miljoner. För anläggning blev motsvarande överslag 12,2 procent, eller 488 000 kronor för ett kontrakt på 4 miljoner [1]. I Sverige inkom i genomsnitt 4,7 anbud per upphandling av anläggningsarbete under 2024, enligt Upphandlingsmyndigheten. Sett över alla upphandlingar var medianen tre anbud, och i nästan var femte upphandling kom bara ett [3]. Konkurrensen om offentliga byggjobb beskriver vi närmare i en tidigare artikel. I Danmark låg genomsnittet för EU-upphandlingar på 3,4 anbud 2023, och 35 procent av kontrakten fick bara ett anbud enligt preliminära siffror [2]. Ett rimligt sätt att läsa detta är att kostnaden för de anbud som inte vinns till slut måste bäras av de uppdrag som vinns, antingen i priset eller i marginalen.
Var timmarna tar vägen
Studien delade också upp anbudsarbetet i fem faser. Knappt hälften av kostnaden, 49 procent, gick till att skriva själva anbudet. Omkring 19 procent gick till att läsa förfrågningsunderlag, kravspecifikation och kontrakt, cirka 16 procent till frågor och svar, platsbesök och mätningar, cirka 11 procent till inledande dialog med beställaren och 5 procent till kontraktsskrivning [1]. Mönstret var i stort sett detsamma mellan branscherna [1]. Kvaliteten på underlaget spelar roll. Bara knappt hälften av de svarande instämde i att underlaget i det senaste anbudet höll god kvalitet och att kraven var entydiga och lätta att förstå [1]. Att kostnaden är betydande även för tekniska konsulter syns i en analys från Foreningen af Rådgivende Ingeniører, som uppskattade branschens anbudskostnader till 547 miljoner danska kronor 2023, motsvarande 3,2 procent av omsättningen [4].
Vad det betyder för marginalen
Om man tar siffrorna som en ungefärlig storleksordning blir slutsatsen att anbudsarbetet inte är en liten post bredvid produktionen. Det handlar om flera procent av kontraktsvärdet räknat över alla som deltar, och det är pengar som till stor del ligger på tjänstemannasidan i form av kalkyl, läsning och skrivande. Att de största företagen har lägre kostnad per anbud tyder på att rutiner och upprepning gör skillnad, och den effekten är inte förbehållen storbolagen. Studien visar också att det vanligaste skälet till att danska företag avstod från offentliga upphandlingar var att det upplevdes som för tidskrävande eller för kostsamt [1].
För ett mindre eller medelstort byggföretag ligger den mest påverkbara delen tidigt i processen: att snabbt avgöra vilka upphandlingar som är värda att räkna på, och att komma igenom underlaget fortare. Det är där omkring en femtedel av kostnaden uppstår, innan en enda rad i kalkylen är skriven. Färre timmar på att sålla och läsa kan frigöra tid åt de anbud som har bäst chans att vinnas. Det är den delen av arbetet som ReBid är byggt för att korta.
Källor
- Hansen, J. R., Petersen, O. H., Villadsen, A. R. och Houlberg, K., Private virksomheders transaktionsomkostninger ved offentlige udbud, COPS/Roskilde Universitet för Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen, 2017 (sammanfattning s. 5 till 7, tabell 4.1 s. 41, faser s. 45, tabell 5.3 s. 51, underlag s. 57, tabell 6.5 s. 77) (hämtad 2026-11-07)
- Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen, Status for offentlig konkurrence 2025, december 2025 (tabell 3.4 s. 45) (hämtad 2026-11-07)
- Upphandlingsmyndigheten, Rapport om utvecklingen på upphandlingsområdet 2025 (Rapport 2026:1), s. 31 till 33 och tabell 1 (hämtad 2026-11-07)
- DI Rådgiverne, Offentlige indkøb af mindre rådgiveropgaver (återger FRI:s analys 2024 av tilbudsomkostninger 2023) (hämtad 2026-11-07)
Utvecklat i Stockholm.
Se vilka jobb ReBid hittar åt er.
30 minuter. Vi lägger in er profil i förväg och visar era matchningar på riktigt.
Boka demo