← Insikter AI i bygg

En dansk studie med 25 000 anställda visar hur mycket tid AI hittills sparar på kontoret

I kontrollerade experiment kortar AI-verktyg tiden för skrivuppgifter med 40 procent [1]. När danska forskare mätte vardagen hos 25 000 tjänstemän blev tidsvinsten i stället omkring 3 procent av arbetstiden [2]. Skillnaden säger en del om var byggföretagen kan hämta tid på tjänstemannasidan, och varför det inte sker av sig självt.

2026-11-09 · AI i bygg

40 %kortare tid för skrivuppgifter med ChatGPT i ett kontrollerat experiment med 453 yrkesverksamma [1]
3 %av arbetstiden sparade användarna i genomsnitt i den danska studien med 25 000 anställda [2]
19 %sparade mer än en timme per dag där arbetsgivaren både uppmuntrade, gav verktyg och utbildade [2]
14,9 %av svenska byggföretag med minst tio anställda använde AI under 2025 [3]

Den som läser om AI i arbetslivet möter ofta stora siffror. En av de mest citerade kommer från ett experiment vid MIT som publicerades i Science 2023. Där fick 453 högskoleutbildade yrkesverksamma skriva yrkesspecifika texter, och hälften fick tillgång till ChatGPT. I den gruppen minskade tiden per uppgift med 40 procent, samtidigt som kvaliteten bedömdes som 18 procent högre [1]. Det är ett resultat för avgränsade skrivuppgifter under kontrollerade former, inte för en hel arbetsvecka.

Vad som händer på riktiga arbetsplatser

Nationalekonomerna Anders Humlum och Emilie Vestergaard har i stället följt hur AI-chattbotar används i vardagen. Tillsammans med Danmarks Statistik har de gjort stora enkäter i elva yrken som bedöms vara särskilt utsatta för tekniken, bland annat ekonomer, jurister, kontorspersonal och mjukvaruutvecklare. Den senaste omgången, från slutet av 2024, omfattar 25 000 anställda på 7 000 arbetsplatser och är kopplad till registerdata om löner och arbetstid [2]. Enligt studiens senaste version från mars 2026 sparade användarna i genomsnitt omkring 3 procent av sin arbetstid [2]. Mellan 64 och 90 procent av användarna i de olika yrkena uppgav att de sparade tid [2]. Forskarna kunde inte se någon effekt på löner eller registrerad arbetstid och kunde utesluta effekter större än 2 procent två år efter att ChatGPT lanserades [2].

Arbetsgivaren gör stor skillnad

Det mest intressanta för en företagsledning är kanske hur mycket utfallet berodde på arbetsplatsen. Där arbetsgivaren varken uppmuntrade användning, erbjöd ett eget verktyg eller utbildade personalen hade omkring 40 procent använt AI-chattbotar i arbetet och ungefär 7 procent gjorde det dagligen [2]. På arbetsplatser som kombinerade uppmuntran, ett företagsverktyg och utbildning hade 93 procent använt dem, 28 procent gjorde det dagligen och 19 procent uppgav att de sparade mer än en timme per dag [2]. Den tid som frigjordes gick sällan till fritid. 85 procent av användarna lade den på andra arbetsuppgifter, och färre än 10 procent tog fler pauser [2]. Vår tolkning är att tidsvinsten främst blir en fråga om organisation: den syns i resultatet först när någon bestämmer vad den frigjorda tiden ska användas till.

Byggbranschen har en bit kvar

Studien omfattar inte byggyrken, men den beskriver samma typ av kontorsarbete som finns på tjänstemannasidan i ett byggföretag: att läsa och sammanfatta dokument, skriva texter och svara på frågor. Användningen i byggbranschen är lägre än i de yrken som studerades. Enligt Eurostat använde 14,9 procent av de svenska byggföretagen med minst tio anställda någon form av AI under 2025, jämfört med 23,9 procent i Danmark, 24,0 procent i Finland och 19,0 procent i Norge [3]. Genomsnittet i EU var 10,8 procent [3]. Mönstret beskrivs närmare i vår artikel om AI i byggföretagen i Norden.

Vad några procent betyder i kronor

Ett räkneexempel med antaganden som vi själva har valt: enligt SCB var den genomsnittliga månadslönen 2025 för privatanställda ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning 51 100 kronor [4]. Med full arbetsgivaravgift på 31,42 procent [5] blir det drygt 67 000 kronor i månaden, eller omkring 806 000 kronor om året, före pension, försäkringar och lokaler. Tre procent av den kostnaden är ungefär 24 000 kronor per tjänsteman och år. I ett företag med fem sådana tjänster blir det runt 120 000 kronor. Den som sparar en timme av en åttatimmarsdag frigör i stället ungefär en åttondel av sin tid, vilket i samma exempel motsvarar omkring 100 000 kronor per person och år. Skillnaden mellan de två nivåerna är i studien till stor del en skillnad i hur arbetsplatsen har organiserat användningen [2]. I ett byggföretag med en rörelsemarginal på några procent kan det spela roll vilken av nivåerna man hamnar på.

Där tiden finns att hämta

De största vinsterna i experimentet gällde avgränsade uppgifter som återkommer ofta [1]. På tjänstemannasidan i ett byggföretag är bevakningen av upphandlingar och genomläsningen av förfrågningsunderlag sådana uppgifter. Många underlag läses för jobb som företaget till slut avstår från. Om den sållningen går snabbare kan kalkylatorer och anbudsansvariga lägga mer tid på de anbud som faktiskt har chans att vinnas. Det är den typen av arbete ReBid är byggt för att korta, men erfarenheten från Danmark tyder på att effekten i slutändan avgörs av hur företaget väljer att använda timmarna som blir över.

Dela artikelnLinkedInFacebookE-post

Boka demo

Utvecklat i Stockholm.

Se vilka jobb ReBid hittar åt er.

30 minuter. Vi lägger in er profil i förväg och visar era matchningar på riktigt.

Boka demo