En arbetstimme i svensk byggverksamhet kostar nu i snitt 475 kronor
Under 2025 kostade en arbetad timme i svensk byggverksamhet i genomsnitt 474,9 kronor för arbetsgivaren, enligt Eurostats uppskattning. Det är 34 procent mer än 2016 [1]. I euro räknat ligger Sverige under Danmark och Norge men långt över snittet i EU, och ingen annan nordisk byggbransch har en så stor del av kostnaden utanför själva lönen [1]. Vad betyder det för marginalen?
2026-11-13 · Marginaler och effektivitet
Vad siffran mäter
Eurostat redovisar varje år en uppskattning av vad en arbetad timme kostar arbetsgivaren, uppdelat på bransch. Måttet bygger på den stora arbetskostnadsundersökningen och räknas fram till senaste året med arbetskostnadsindex. Det omfattar företag med minst tio anställda och innehåller lön, sociala avgifter och andra arbetsgivarkostnader, minus eventuella subventioner [2]. Siffran gäller alla anställda i branschen, både yrkesarbetare och tjänstemän. Den senaste uppskattningen avser 2025 och togs fram i mars 2026 [2].
En tredjedel dyrare sedan 2016
För svensk byggverksamhet landade timkostnaden 2025 på 474,9 kronor. År 2016 var den 354,1 kronor och år 2020 387,2 kronor [1]. Ökningen var 4,4 procent 2024 och 3,2 procent 2025, räknat i kronor [1]. Byggbranschen har i dag i stort sett samma timkostnad som näringslivet i övrigt, där snittet 2025 var 477,2 kronor [1]. Det är värt att notera eftersom produktiviteten i bygg har utvecklats betydligt svagare än i resten av ekonomin, något vi har skrivit om i artikeln om byggbranschens produktivitet. När kostnaden per timme stiger i samma takt som i andra branscher men det som produceras per timme inte gör det, blir det trångt i kalkylen.
Sverige mitt i Norden, långt över EU
Omräknat till euro kostade en byggtimme 2025 i genomsnitt 47,9 euro i Danmark, 45,7 euro i Norge, 42,9 euro i Sverige och 40,5 euro i Finland. Snittet i EU var 31,5 euro [1]. Byggverksamhet är den bransch i EU som har lägst timkostnad av alla [2]. Under 2025 steg kostnaden i nationell valuta med 5,9 procent i Norge, 3,6 procent i Finland och 1,8 procent i Danmark [1]. Den svenska ökningen i euro blev 6,6 procent, alltså större än i kronor, vilket visar att en del av förändringen i en sådan jämförelse beror på växelkursen [1].
Den del av kostnaden som inte är lön
Det som skiljer Sverige mest från grannländerna är hur kostnaden är sammansatt. I svensk byggverksamhet låg 32,0 procent av arbetskostnaden 2025 utanför lönen, i form av sociala avgifter och andra arbetsgivarkostnader. I Finland var andelen 17,8 procent, i Norge 16,6 procent och i Danmark 12,3 procent. Snittet i EU var 25,1 procent [1]. En förklaring är hur socialförsäkringarna finansieras i respektive land. I Sverige är den fulla arbetsgivaravgiften 31,42 procent av bruttolönen [3]. För ett byggföretag betyder det att varje lönekrona i praktiken kostar betydligt mer än den syns på lönebeskedet, och att det gäller lika mycket för en timme i kalkylavdelningen som för en timme på bygget.
Vad en timme betyder i kronor
Ett räkneexempel gör siffrorna mer konkreta. Om en kalkylator eller anbudsansvarig lägger tio timmar i veckan på att leta upphandlingar, gå igenom förfrågningsunderlag och sålla bort jobb som inte passar, blir det med 46 arbetsveckor 460 timmar om året. Med branschens genomsnittliga timkostnad på 474,9 kronor [1] motsvarar det omkring 218 000 kronor per person och år. Tjänstemän har ofta högre lön än genomsnittet, så för just den gruppen är beloppet sannolikt i underkant. För ett företag som arbetar med en rörelsemarginal på tre procent krävs drygt sju miljoner kronor i omsättning för att tjäna in den summan. Hur tjänstemannasidan påverkar resultatet hos de stora byggföretagen har vi beskrivit i en tidigare artikel.
Där timmarna går att använda bättre
Timkostnaden är svår för ett enskilt företag att påverka. Den styrs av avtal, skatter och arbetsmarknaden. Det som går att påverka är vad timmarna används till. Varje timme som en kalkylator slipper lägga på att läsa underlag till upphandlingar som ändå inte är aktuella kan läggas på de anbud som har bäst chans att vinnas och ge marginal. Det är den delen av arbetet som ReBid är byggt för att korta, genom att sålla upphandlingar och sammanfatta underlagen så att beslutet om att räkna eller avstå kan tas tidigare.
Källor
- Eurostat, databas lc_lci_lev: Labour cost levels by NACE Rev. 2 activity, byggverksamhet (F) och näringslivet (B-S utom O), 2016 till 2025, EUR och nationell valuta (hämtad via Eurostats API, uppdaterad 2026-04-23) (hämtad 2026-11-13)
- Eurostat, Statistics Explained: Hourly labour costs (data extraherade 31 mars 2026) (hämtad 2026-11-13)
- Skatteverket, Arbetsgivaravgifter (hämtad 2026-11-13)
Utvecklat i Stockholm.
Se vilka jobb ReBid hittar åt er.
30 minuter. Vi lägger in er profil i förväg och visar era matchningar på riktigt.
Boka demo