Efter två och ett halvt år av sjunkande anbudspriser börjar byggföretagen höja igen
I oktober 2026 svarade svenska byggföretag att anbudspriserna har stigit de senaste tre månaderna, och fler än normalt räknar med fortsatta höjningar [1]. Samtidigt är byggkostnaderna 3,9 procent högre än för ett år sedan [2]. Om marginalen blir bättre avgörs av vilken av de två kurvorna som stiger snabbast.
2026-11-10 · Marginaler och effektivitet
Från sänkta till höjda priser på ett år
Konjunkturinstitutet frågar varje månad byggföretagen hur deras anbudspriser har utvecklats. Svaren redovisas som nettotal, alltså andelen företag som svarar att något har ökat minus andelen som svarar att det har minskat, i procentenheter [4]. I oktober 2026 låg nettotalet för anbudspriserna de senaste tre månaderna på 6. Det historiska medelvärdet är minus 8, och så sent som i augusti var nettotalet minus 7 [1]. För de kommande tre månaderna var nettotalet 19, mot ett medelvärde på minus 2 [1].
Vändningen kom för ungefär ett år sedan. I oktober 2025 konstaterade Konjunkturinstitutet att det var den första undersökningen sedan mars 2023 där företagen inte uppgav att anbudspriserna hade minskat. Månaden innan var nettotalet minus 13 [3]. Under drygt två och ett halvt år pressades alltså priserna i anbuden nedåt, och det är först under hösten 2026 som höjningarna har blivit tydligare än normalt [1].
Kostnaderna har redan sprungit i förväg
Prisuppgången i anbuden sker mot en kostnadsbild som redan har förändrats. SCB:s byggkostnadsindex för flerbostadshus låg i september 2026 på 156,4 (2015=100), 3,9 procent högre än ett år tidigare. Entreprenörens kostnader, som väger 82 procent i indexet, steg med 4,1 procent. Byggmaterialet blev 4,9 procent dyrare och lönerna steg med 2,7 procent [2]. Vi har tidigare skrivit om vad stigande byggkostnader betyder för en marginal på några procent.
Ett nettotal säger hur många företag som höjer, inte hur mycket. Barometern visar därför inte om anbudspriserna stiger lika snabbt som kostnaderna. Vår tolkning är att många kontrakt som räknades under perioden med sjunkande priser nu byggs med dyrare material och arbetskraft än kalkylen förutsatte, och att höjda priser i nya anbud tar tid att slå igenom i resultatet. För företag med fasta priser och svaga indexklausuler är det rimligt att tro att marginalen pressas innan den förbättras.
Samma vändning i Finland och i Europa
Eurostat samlar in samma typ av frågor i hela EU och redovisar byggföretagens prisförväntningar för de kommande tre månaderna. Där var nettotalet för Sverige 17,8 i oktober 2026, mot minus 5,1 två år tidigare. Siffran skiljer sig något från Konjunkturinstitutets egen redovisning, men riktningen är densamma [5]. Störst är svängningen i Finland, där nettotalet gick från minus 27,2 i oktober 2024 till 16,5 i oktober 2026. Snittet för EU låg på 16,4 och Tyskland på 16,7. Danmark sticker ut åt andra hållet. Där var nettotalet fortfarande minus 7,9, alltså fler danska byggföretag som räknar med lägre än med högre priser [5].
Efterfrågan är fortfarande det stora hindret
Prisuppgången betyder inte att marknaden är stark överallt. Drygt hälften av de svenska byggföretagen uppger att brist på efterfrågan begränsar byggandet, medan knappt tre av tio pekar på brist på arbetskraft [1]. Enligt Eurostat angav 56,8 procent av de svenska företagen otillräcklig efterfrågan som hinder i oktober 2026, mot 65,1 procent två år tidigare. I Finland var andelen 59 procent och i EU som helhet 30,3 procent [5]. Stämningsläget skiljer sig också mellan branscherna. Inom husbyggande är det svagare än normalt, medan det är starkare än normalt inom anläggning och specialiserad byggverksamhet [1].
Vad det betyder för kalkylen
Så länge efterfrågan är det största hindret för mer än hälften av företagen är det troligt att konkurrensen om varje upphandling förblir hård, även när priserna stiger. Det gör två saker viktigare än vanligt i kalkylen: att kostnadsantagandena speglar dagens priser och inte förra årets, och att företaget räknar på de jobb där det faktiskt har en chans att vinna med en rimlig marginal. Varje anbud kostar tid, något vi har beskrivit i artikeln om vad det kostar att lämna anbud.
Den tiden tas ofta från samma personer som ska göra kalkylen. Ju färre timmar tjänstemännen lägger på att sålla bland upphandlingar och läsa igenom underlag som ändå inte passar, desto mer tid finns kvar för att räkna rätt på de jobb som är värda att vinna. Det är den delen av arbetet som ReBid är byggt för att korta.
Källor
- Konjunkturinstitutet, Konjunkturbarometern oktober 2026: Stort fall i hushållens stämningsläge (avsnittet Byggverksamhet), 29 oktober 2026 (hämtad 2026-11-10)
- SCB, Byggkostnadsindex för byggnader, september 2026 (publicerad 15 oktober 2026) (hämtad 2026-11-10)
- Konjunkturinstitutet, Konjunkturbarometern oktober 2025: Konjunkturbarometern visar på normaliserat stämningsläge (avsnittet Byggverksamhet), 30 oktober 2025 (hämtad 2026-11-10)
- Eurostat, metadata Business and consumer surveys (ei_bcs), definition av nettotal (balances) (hämtad 2026-11-10)
- Eurostat, databas ei_bsbu_m_r2: Construction confidence indicator and survey results, prisförväntningar kommande 3 månader och hinder i form av otillräcklig efterfrågan, säsongsrensat, Sverige, Finland, Danmark, Tyskland och EU, oktober 2024 och oktober 2026 (uppdaterad 29 oktober 2026) (hämtad 2026-11-10)
Utvecklat i Stockholm.
Se vilka jobb ReBid hittar åt er.
30 minuter. Vi lägger in er profil i förväg och visar era matchningar på riktigt.
Boka demo