← Insikter Marginaler och effektivitet

Nästan var femte konkurs i Sverige drabbar ett byggföretag

Under 2025 gick 1 933 svenska byggföretag i konkurs. Det var något färre än året innan, men 56 procent fler än 2021 [2]. Eurostats statistik visar att ökningen sedan 2021 är större i Sverige än i övriga Norden [4]. Vad säger siffrorna om marginalerna i branschen?

2026-11-09 · Marginaler och effektivitet

1 933byggföretag gick i konkurs i Sverige 2025, 18 procent av alla företagskonkurser [2]
1,5 %av de anställda i byggindustrin berördes av en konkurs 2025, den högsta andelen av alla branscher [1]
160Eurostats konkursindex för svensk byggverksamhet 2025 (2021 = 100). Finland 139, Norge 123, Danmark 89, EU 177 [4]

Tillväxtanalys årsstatistik visar att tingsrätterna 2025 beslutade om konkurs i 10 731 företag, ungefär lika många som 2024 och fortfarande en hög nivå i ett historiskt perspektiv [1]. Av dem var 1 933 byggföretag, alltså 18 procent [2]. Konkurserna i byggindustrin berörde 5 176 anställda, jämfört med 5 875 året innan [2]. Antalet byggkonkurser minskade med 5 procent jämfört med 2024 [1], men 2021 var antalet 1 236 och 2022 var det 1 262 [2].

Den bransch där flest anställda berörs

Mätt som andel av alla företag i branschen var hotell och restaurang mest konkursutsatt 2025, med 2,8 procent. Därefter kom handeln och byggindustrin, där 1,6 procent av företagen gick i konkurs [1]. Byggindustrin var däremot den bransch där störst andel av de anställda berördes, 1,5 procent, jämfört med 1,1 procent i hotell och restaurang och 0,5 procent i handeln [1]. Det tyder på att byggkonkurserna oftare än i andra branscher gäller företag som har personal.

Mest små företag, men inte bara

De flesta byggföretag som går i konkurs är små. Av de 1 933 konkurserna 2025 gällde 1 397 företag utan anställda [2]. Byggföretagen konstaterar att ungefär sju av tio byggkonkurser under tredje kvartalet 2026 gällde enmansbolag [3]. Under juli till september 2026 gick 337 byggföretag i konkurs, en ökning med 4 procent jämfört med samma kvartal året innan. I Stockholms län har byggkonkurserna ökat tre kvartal i följd, vilket organisationen kopplar till en besvärlig rotmarknad [3]. Samtidigt minskade antalet varsel i byggindustrin med drygt en tredjedel under kvartalet [3].

Så ser det ut i grannländerna

Eurostat redovisar konkurser som ett index där varje lands nivå 2021 är satt till 100. Indexet visar alltså hur mycket konkurserna har förändrats i varje land, inte hur många de är. Räknat som ett genomsnitt av de fyra kvartalen 2025 låg indexet för byggverksamhet på 160 i Sverige, 139 i Finland, 123 i Norge och 89 i Danmark. För EU som helhet låg det på 177 [4]. Under första halvåret 2026 var indexet för Sverige knappt 3 procent lägre än ett år tidigare. I Norge var det 15 procent lägre och i Danmark 12 procent lägre, medan det steg med 4 procent i Finland och 7 procent i EU [4]. I Finland gällde 768 konkursansökningar under 2025 byggföretag, fler än i någon annan bransch, samtidigt som det totala antalet konkursansökningar ökade med 12 procent. Statistikcentralen påpekar att byggkonkurserna ändå har minskat från toppen 2023 [5].

Vad konkurserna säger om marginalen

En konkurs är sällan resultatet av ett enskilt dåligt projekt. Det rimliga är att se den som slutpunkten på en längre period där intäkterna inte har räckt till kostnaderna. I en bransch där rörelsemarginalen ofta ligger på några procent räcker det att några kalkyler slår fel, att ett par anbud går förlorade eller att volymen sjunker under en period för att bufferten ska ta slut. Siffrorna ovan pekar på att det har hänt fler svenska byggföretag de senaste åren än före 2022. En faktor som ofta får mindre uppmärksamhet är att kostnaderna på tjänstemannasidan inte följer volymen. Kalkyl, anbudsarbete och administration kostar ungefär lika mycket oavsett hur många uppdrag som vinns. När volymen sjunker blir den kostnaden en större del av varje omsatt krona, och marginalen krymper även om projekten i sig går som planerat.

Där ett byggföretag själv kan påverka

Konjunkturen och räntorna kan ett enskilt byggföretag inte styra över, men hur många timmar som går åt innan ett anbud är lämnat går att påverka. Att sålla bland upphandlingar, läsa förfrågningsunderlag och avgöra vilka jobb som är värda att räkna på tar tid från samma personer som ska leda och kalkylera de projekt som faktiskt ger intäkter. Varje timme som frigörs där kan läggas på de anbud där chansen att vinna är störst. Det är den delen av arbetet som ReBid är byggt för att korta.

Dela artikelnLinkedInFacebookE-post

Boka demo

Utvecklat i Stockholm.

Se vilka jobb ReBid hittar åt er.

30 minuter. Vi lägger in er profil i förväg och visar era matchningar på riktigt.

Boka demo