Nästan hälften av de större svenska upphandlingarna avgörs enbart på pris
Av de svenska upphandlingar som annonserades i EU:s gemensamma databas 2024 tilldelades 47 procent enbart för att anbudet var billigast [1]. I Danmark var andelen 40 procent och i Norge 8 procent [3][4]. För ett byggföretag styr tilldelningsgrunden både hur anbudet ska tas fram och var marginalen går att hämta.
2026-11-17 · Anbud och upphandling
När en beställare väljer tilldelningsgrund bestämmer den samtidigt vad byggföretagen konkurrerar med. Avgörs upphandlingen enbart på pris finns det få andra sätt att vinna än att räkna snävare än de andra anbudsgivarna. Vägs kvalitet in kan ett företag med bättre genomförandeplan eller mer relevant erfarenhet vinna utan att ha lägst pris, men då ska också beskrivningar och planer tas fram och bedömas. Hur fördelningen ser ut i praktiken är därför en fråga som rör marginalen direkt.
Stora skillnader mellan de nordiska länderna
Europeiska kommissionen följer varje år medlemsländernas upphandlingar i sin resultattavla för den inre marknaden. En av indikatorerna mäter hur stor andel av upphandlingarna som tilldelas enbart för att anbudet var det billigaste. Underlaget är de upphandlingar som publiceras i EU:s databas TED, och kommissionen sätter varningsgränsen vid 80 procent [5]. Upphandlingar över EU:s tröskelvärden måste annonseras i TED, och för byggentreprenader låg tröskeln på 5 382 000 euro från 2022 [7]. Det är alltså främst de större kontrakten som syns i statistiken.
För 2024 låg Sverige på 47 procent, att jämföra med 54 procent för ett typiskt land i mitten av EU [1]. Finland låg på 53 procent och Danmark på 40 procent [2][3]. Norge skiljer ut sig helt med 8 procent, mot 55 procent i snittet för EES [4]. Kommissionen påpekar att bytet av format för meddelanden i TED under 2023 och 2024 kan påverka jämförelsen mellan åren [5]. Måttet gäller alla slags upphandlingar, inte bara bygg, och säger inget om hur kvaliteten poängsätts när den vägs in. Det ger ändå en bild av spelplanen: i Sverige, Finland och Danmark avgörs en stor del av de större kontrakten på pris, medan norska beställare i de allra flesta fall väger in något mer.
Priset dominerar i hela Europa
Europeiska revisionsrätten granskade 2023 konkurrensen i offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster under åren 2011 till 2021. Där konstateras att tilldelning till det lägsta anbudet stod för merparten av alla tilldelningar i samtliga medlemsstater, och att andelen översteg 80 procent i åtta länder år 2021 [7]. I de flesta medlemsstater ökade användningen av lägsta pris under perioden [7]. Revisionsrättens siffror gäller 2021 och kommissionens 2024, så de två källorna är inte helt jämförbara.
Samma granskning visar att konkurrensen har försvagats. Andelen upphandlingar med bara en anbudsgivare ökade från 23,5 procent 2011 till 41,8 procent 2021, och antalet anbudsgivare per upphandling sjönk från i genomsnitt 5,7 till 3,2 [7]. Sverige och Finland hörde 2021 till de tre medlemsländer där mindre än en femtedel av upphandlingarna hade en enda anbudsgivare [7]. Hur konkurrensen ser ut i svenska byggupphandlingar har vi skrivit om i en tidigare artikel.
Lockar kvalitetskriterier fler anbud?
Upphandlingsmyndigheten har på regeringens uppdrag undersökt om kvalitetskriterier ger mer konkurrens i Sverige. Under åren 2012 till 2020 saknade knappt 54 procent av upphandlingarna kvalitetsaspekter i utvärderingen [6]. Upphandlingar som utvärderades på lägsta pris eller kostnad fick i genomsnitt 4,2 anbudsgivare, mot 4,6 när bästa förhållande mellan pris och kvalitet användes [6]. När myndigheten bara räknade med upphandlingar med en enda kontrakterad leverantör försvann skillnaden, med 3,4 anbudsgivare i båda fallen [6]. Myndighetens slutsats är att det inte finns något generellt samband mellan kvalitetskriterier och ökad konkurrens [6].
Bilden skiljer sig mellan inköpskategorier. För arkitekt-, bygg-, ingenjörs- och besiktningstjänster var snittet 7,3 anbudsgivare när kvalitet vägdes in och 6,4 när enbart priset avgjorde [6]. Redovisningen tar inte upp byggentreprenaderna som en egen kategori i den jämförelsen.
Vad det betyder för marginalen
Ett resonemang som följer av siffrorna är att tilldelningsgrunden borde vägas in tidigt när ett byggföretag väljer vilka jobb det ska räkna på. I en upphandling som avgörs enbart på pris är det svårt att få betalt för något annat än en effektiv kalkyl och produktion, och marginalen sätts i praktiken av den som räknar snävast. Där kvalitet vägs in finns större utrymme att vinna på genomförande och erfarenhet, men anbudet tar fler timmar att ta fram. En dansk kartläggning visar att de timmarna snabbt blir en märkbar del av kontraktsvärdet.
Det gör tiden före kalkylen till en del av marginalfrågan. Att hitta upphandlingarna, läsa förfrågningsunderlaget och se hur anbuden ska utvärderas är tjänstemannatimmar som läggs oavsett om anbudet vinner eller inte. Ju snabbare ett företag kan sålla bort jobb där tilldelningsgrunden eller kraven inte passar, desto mer tid finns kvar för de kalkyler som har störst chans att leda till kontrakt. Det är den delen av arbetet som ReBid är gjort för att korta.
Källor
- Europeiska kommissionen, Single Market and Competitiveness Scoreboard, Access to public procurement (Sweden), 2024 (hämtad 2026-11-17)
- Europeiska kommissionen, Single Market and Competitiveness Scoreboard, landsida Finland, Access to public procurement, 2024 (hämtad 2026-11-17)
- Europeiska kommissionen, Single Market and Competitiveness Scoreboard, landsida Danmark, Access to public procurement, 2024 (hämtad 2026-11-17)
- Europeiska kommissionen, Single Market and Competitiveness Scoreboard, Access to public procurement (Norway), 2024 (hämtad 2026-11-17)
- Europeiska kommissionen, Single Market and Competitiveness Scoreboard, Access to Public Procurement, indikatorbeskrivningar (referensperiod 2024) (hämtad 2026-11-17)
- Upphandlingsmyndigheten, Uppdrag om att analysera användningen av kvalitetskriterier i anbudsutvärderingen, redovisning av regeringsuppdrag UHM-2024-0038, 13 december 2024 (s. 3 och 19 till 22) (hämtad 2026-11-17)
- Europeiska revisionsrätten, Särskild rapport 28/2023: Offentlig upphandling i EU, Mindre konkurrens vid upphandlingar av byggentreprenader, varor och tjänster under perioden 2011 till 2021 (punkt 07, 13, 36 till 37 och 60 till 61) (hämtad 2026-11-17)
Utvecklat i Stockholm.
Se vilka jobb ReBid hittar åt er.
30 minuter. Vi lägger in er profil i förväg och visar era matchningar på riktigt.
Boka demo